Orden som formade Sverige av Elisabeth Åsbrink

Efter att ha läst ”Och i Wienerwald står träden kvar” så har Elisabeth Åsbrink blivit en favorit. För några år sedan var hon med på Bokdagen här i Malmö och jag köpte då den här “boken ”Orden som formade Sverige”. Dessutom hittade jag hennes biografi över Victoria Benedictsson, ”Mitt stora vackra hat” på bokrean, så nu har jag mer intressant läsning att längta till. 

Några utvalda titlar

Jag har plockat ut några av alla de ord och uttryck som format Sverige här för att ge ett exempel på vad Åsbrink tar upp. Det beror antagligen på din ålder vilken du känner till, även om de flesta här är från modern tidsålder. 

Den svenska avundsjukan, Danskjävlar, Man tager vad man haver, Det går an, Helan går, Folkhem, Medelsvensson, Personnummer, IKEA, Den glider in i mål.

Personnummer

Personnummer

Jag plockar ut en av de viktigaste sakerna för en svensk och går lite djupare in i vad Åsbrink säger om denna företeelse i sin bok ”Orden som formade Sverige”. 

”Personnummer är det mest kamelontfärgade ord som existerar i det svenska språket. Det anpassar sig osynligt efter sin omgivning. Vi har vant oss. De flesta kan säga sitt nummer i sömnen. Hur ofta rabblar inte den svenska invånaren sina fyra sista siffror, är det inte flera gånger per dag? Så vanligt, så anonymt, och samtidigt så genomgripande betydelsefullt.” 

Den statliga struktur vi ser idag är ett resultat av en av de mest anmärkningsvärda och viktigaste personerna i svensk historia, nämligen rikskansler Axel Oxenstierna. (Läs gärna Gunnar Wetterbergs utmärkta biografi över honom.) Han byggde på den struktur som Gustav Vasa påbörjade.

”Trots det var mycket i den svenska staten en sorts medeltida röra när Axel Oxenstierna tog över som rikskansleer år 1612, men under sina fyrtiotvå år på posten såg han till att lämna djupa avtryck. Vad Sverige skulle ha varit utan Axel Oxenstierna är nästan svårt att begripa.”

Att veta vilka undersåtarna var och var de fanns var viktigt för ett Sverige som behövde rekrytera folk till krigen. Han utnyttjade kyrkböckerna och införde i princip folkbokföringen. Det hade naturligtvis också med skatter att göra, en företeelse som också är förknippad med Sverige. Han strukturerade om postväsendet.

”Om posten var försenad skulle den ansvarige ’med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd straffad bliva’, skriver Gunnar Wetterberg i sin biografi över Oxenstierna.” 

Svenska kyrkan började föra register över medlemmarna 1686, mer regelrätt statistik upprättades 1749 och 1947 kom alltså personnumren. 

”I många ländeer, också inom EU, är invånarna skyldiga att bära identiteshandlingar. De ska ständigt kunna bevisa vilka de är. I Sverige finns ingen sådan lag. Just här uppstår en specifik svensk paradox: medborgaren är fri från denna skyldighet om hon kan bevisa att hon är svensk medborgare, vilket görs genom att uppvisa giltig identitetshandling eller säga sitt personnummer.”

Ur Orden som formade Sverige

Historien i korthet

Sverige

Så fortsätter Elisabeth Åsbrink i ”Orden som formade Sverige” att ta upp företeelser i det svenska samhället. Sätta in dem i ett historiskt perspektiv och ge oss en bild av det Sverige som växt fram under århundadena. Det är spännande och förföriskt. Man går från ett uttryck till ett annat och allt är lika spännande.

Jag tänkte, när jag läste boken, att den här borde vara obligatorisk läsning på t.ex. Högstadiet. Speciellt i vårt historielösa samhälle där politikerna vill ta bort historia från skolans curriculum. Istället borde man vinnlägga sig om att utöka den historiska biten för att vi ska få en solid grund att stå på. Åsbrink drar definitivt sitt strå till stacken med denna utmärkta historielektion. 

Bokblogg

© Lisbeth Ekelöf

Läs också

Bokblogginläggen Handbok för språkpoliserOktoberbarn och Bränn alla mina brev.

Mer i bokbloggen

Orden som formade Sverige är ett inlägg i bokbloggen.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SkrivarSidan
×