Uppdaterad 25 augusti 2023
Tempus och berättarperspektiv. Nutid, presens, ger ofta en här- och nukänsla, en större intensitet och möjlighet till medlevande än dåtid, preteritum (imperfekt). Dåtid lägger gärna ett avstånd till det som hänt och blivit sagt. Framtid, futurum, används sällan och då bara för att uppnå en bestämd effekt.
Hopp mellan de båda tidsformerna är vanliga hos professionella skrivare. Den ovane skrivaren börjar ofta i dåtid och går över till nutid efter ett tag. Sådana hopp i texten är lika förvirrande som hopp i berättarperspektivet.
Berättarperspektiv
I varje text talar en röst ur en vis synvinkel. Låter du exempelvis en bil berätta om en resa från Göteborg till Paris, uppstår förvirring för läsaren om du omedvetet växlar till passagerarens synvinkel. Gör du det däremot avsiktligt och på rätt sätt blir det kanske intressantare.
Tempus och berättarperspektiv, övning:
Ta en av dina texter som är skriven i dåtid och skriv om den till nutid. Gör likadant åt motsatt håll; nutid till dåtid. Testa dig fram, lek med futurum och ta till vana att testa dina texter i olika tidsformer. Håll ögon öppna efter oavsiktliga hopp i berättarperspektivet.
Dela gärna med dig av ditt övande i en kommentar. Blir det lång räcker det med ett utdrag.
Tips:
Ta för vana att testa dina texter i olika tidsformer och berättarperspektiv.
© Iréne S Räisänen
Gör också övningarna
Övningen Skriv om en text till futurum, Hitta rätt ton och röst i din text och läs 11 misstag du inte ska göra när du skriver prosa.
Iréne Svensson Räisänen
webbansvarig
Startade SkrivarSidan den 30 mars 1999. Hon har gett ut 5 diktsamlingar, 3 skrivhandböcker, 1 novellsamling och medverkar i 40-talet antologier. Har författarbloggen Poeten.se och Poetpodden.
