Vindens namn av Patrick Rothfuss. De två senaste veckorna har jag befunnit mig i bokälskarens himmel. Jag har hittat en ny författare i en genre som jag vanligtvis inte läser mycket av. Det är Patrick Rothfuss och genren är fantasy.
Innehåll
Han har skrivit två böcker uppdelade i vardera två delar som handlar om Kvothe, en magiker. Den första boken heter ”Vindens namn 1 & 2”. Innan jag hade läst 20 sidor var jag fast. Inte så mycket tack vare handlingen. För så tidigt in i en bok bör man inte veta alltför mycket, tycker jag. Patrick Rothfuss visade sig vara en berättare i klass med JK Rowling och Stephen King.
Kringresande folk
Kvothe tillhör edema ruh, en kringresande folk. Just hans familj reser runt med sin teater. En arkanist, Ben, ansluter sig till truppen och börjar undervisa Kvothe som är kunskapstörstande och intelligent. Ben berättar om universitetet där det finns tusentals och åter tusentals böcker. Där man kan utbilda sig till magiker.
Universitetet blir Kvothes dröm, hans mål. När han i ett slag förlorar hela sin familj känns målet ouppnåeligt. Ensam i världen fortsätter han ändå att kämpa för att nå sitt det.
Den första delen av första boken slutar när han blivit antagen till universitetet. Andra delen utspelar sig medan Kvothe får sin utbildning. När han träffar sitt livs kärlek, skaffar sig ett rykte som musiker och magiker.
Skillnad på fantasy och fantasy
Varför tycker jag inte om fantasy, men har blivit fullständigt såld på berättelsen om Kvothe? Jag klurade en del på det innan jag kom på det. Många fantasyberättelser till exempel Game of thrones eller Sagan om ringen handlar om maktkamp. Det blir många och långa släktled med förorättade medlemmar. Människor som antingen klamrar sig fast vid makten eller intrigerar för att få makt.
Det är mord och lömska intriger, taktiska giftermål, hämnd högt och lågt och krig, krig, krig. Det blir så oerhört tjatigt. I böckerna om Kvothe finns inget sådant, det känns nytt och är uppfriskande.
Vindens namn har ledigt språk och humor
Patrick Rothfuss har ett ledigt språk som flyter fram. Det är lustfyllt och rikt på bilder. Han har humor. Det är så viktigt, tycker jag. Varken han eller Kvothe tar sig själv på blodigt allvar. Kvothes värld är inte lika intrikat som JRR Tolkiens, fast den känns heller inte överarbetad.
Nu har jag hunnit halvvägs i den första delen av andra boken En vis mans fruktan. Patrick Rothfuss jobbar för fullt på den tredje och avslutande boken om Kvothe. Vindens namn kom ut 2008 och det är hela 8 år sedan. Jag antar jag får vänta ett bra tag innan den tredje boken kommer på svenska. Den som väntar på något gott…
© Ewa Sundbäck
www.ewasundback.se
Läs också
Bokbloggsinläggen Harry Potter böckerna, Skriva fantasy och gör övningen Skriv en fantasynovell.
Mer i bokbloggen
