Om konsten att läsa och skriva, i skrivhandboken delar Olof Lagercrantz med sig av sin relation till det lästa och skrivna ordet. Och ger exempel på författare och texter som inspirerat och influerat honom.
Briljans som lyser
”Den som skildrar ett människoöde från födelse till död steg för steg med blicken blott på ögonblicket tröttnar. Genom glimtvisa speglingar av förflutet och kommande övervinns känslan av instängdhet i tid och rum och läsaren andas fritt.”
ur Om konsten att läsa och skriva
Om konsten att läsa och skriva känns som en samling spridda personliga anteckningar. Samtidigt finns en struktur och ordning som visar på att stilen snarare är ett medveten val än en tillfällighet. Lagercrantz fria berättarstil blir till briljans när han låter läsaren ta del av egna och andra författares tankar och insikter.
En av läsandets hemligheter
”Leo Tolstojs hustru har en gång på ett lustigt sätt formulerat en av läsandets hemligheter. Tolstoj gav henne Krig och fred att skriva rent. Hon skrev till honom: ”När jag sätter mig att skriva, förs jag bort i en värld av poesi och emellanåt förefaller det mig till och med som om det icke är din roman som är så bra utan jag som är så klok.””
ur Om konsten att läsa och skriva
Betydelsen av läsaren som medskapare är något som Lagercrantz återkommer till. Utan samspelet mellan författaren och läsaren blir berättelsen kvävande. En god bok får dig att knyta an till dina egna upplevelser och erfarenheter. Och uppslukar all uppmärksamhet.
Skönlitteratur ska inte pådyvlas
”Gunnar Ekelöf frågar sig en gång om man kan läsa för mycket och hans svar blir både ja och nej. ”Läsandet måste ha näring i verklighetsupplevelse, man måste ha gjort erfarenheter för att känna igen sig i det lästa. Och för att få nya eller fördjupade erfarenheter. Annars blir man bara livets bokstav.””
ur Om konsten att läsa och skriva
Lagercrantz för ett intressant resonemang kring om skönlitteratur gör oss till bättre människor. Eller om den gör oss högmodiga och opålitliga. Vi får inget bestämt svar. Men det bör betänkas att det går att utveckla en rik personlighet även utan böcker. Läsning måste vara ett behov som kommer inifrån. Inte pådyvlas av andra.
Omläsning berikar
”Omläsning är ett njutningsmedel som alla barn förstår sig på.”
ur Om konsten att läsa och skriva
Lagercrantz går in på läsningens kraft och det berikande i att läsa en bok flera gånger. Han beskriver första läsningen som ett tillstånd där vi skyndar framåt för att få veta vad som händer. Andra läsningen är mer njutbar. Vi stannar upp och reflekterar. Vi njuter av nuet istället för att blicka framåt.
Han tar även upp förkärleken till utantilläsning. Som barn började han lära sig dikter utantill. Med intimitet och innerlighet får vi berättat vad det kom att betyda för honom. När han behöver stilla sitt sinne eller få nervositet att släppa läser han dikter tyst för sig själv. Dikterna är en vän som alltid finns där när han behöver dem.
Rytmen är hjärtat
Att framhäva rytmen, satsmelodin, som hjärtat i det skrivna är inte nytt. Men att göra det med Lagercrantz passion får mig att tänka på författare som skriver både romaner och poesi. Och hur det ofta lyser igenom i deras texter. Ta Bodil Malmsten till exempel. Hon har ett precist språk och en rytm som även får hennes romaner att bli till poesi.
Lyrik är oöverstättbar
”Att en dikt är oöversättlig är beviset på att diktaren lyckats.”
ur Om konsten att läsa och skriva
Lagercrantz hävdar att lyrik är oöversättbar och jag är benägen att hålla med honom. Med dikter som rimmar är det uppenbart: översätts de försvinner melodin. Men även andra former av lyrik faller platt eller förvandlas till något nytt. Bilderna, känslan och närvaron är endast intakt på originalspråket.
Lyfter själen
”Hon uttalade ordet blå med sådan kraft att hennes forna väsen återvände. Jag tyckte att jag aldrig förr hört ordet och aldrig sett den färgen förr. Det är på uttryckskraften det kommer an.”
ur Om konsten att läsa och skriva
Görs något med brinnande glöd och passion sker underverk.
”Det är så: vid djupa sorger är arbete, förströende läsning och musik nog bra. Men det finns något som är bättre. Försök att sätta den skapande fantasin i gång, och du skall känna, hur själen reser sig som en stålfjäder.”
ur Om konsten att läsa och skriva
Att ge uttryck för känslor genom skapande lättar på det inre trycket och ger en tillfredsställelse och frid som inte går att beskriva. En klarhet som lyfter själen infinner sig.
Om att bli äldre
”Vart ord är byggt av bokstäver. Jag studerade en gång en ettåring som sprang efter en fjäril och ropade äi som var vad han kunde frambringa av ordet fjäril. Jag undrade den gången om insekten fanns fullt utvecklad i ettåringens medvetande eller om fjärilen i sin fulla ståt slog ut sina vingar först när ordet var färdigbildat.”
ur Om konsten att läsa och skriva
Lagercrantz visar visst vemod över att åldras och att orden som han en gång lärts sig börjar vittra sönder. Språket blev enligt honom själv klarare med åldern, men mindre uppfinningsrikt.
Njutbar läsning
”Man skulle kunna tro, att när en döende liknas vid en blomma och en stolt hjälte vid en liten flicka, blir allvaret i det som skildras hotat. Det upprörande slätas över. Men så verkar inte bilderna.”
ur Om konsten att läsa och skriva
Om konsten att läsa och skriva är en underbar liten bok
Jag stannar upp vid nästan varje sida och läser om ett par stycken. Boken har gett mig något som jag inte riktigt kan ta på. En till dimension.
Text: © Sofia Gad Foto: Iréne S Räisänen
Läs också
Recensionerna Så gör jag, 10 misstag författare gör, krönikorna En hyllning till poesin, Ge inte Brott och straff till en tolvåring, Bokläsandet minskar spänning ökar och boken SkrivarSidans diktskola.
