Möss och människor av John Steinbeck. Ibland är det lättare för mig att ta till mig tal än skrift. Jag skrev i ett tidigare inlägg om att jag inte hade så mycket till övers för så kallade klassiker.
Ett annat sätt för mig att ta mig an dem är i form av ljudböcker. Att läsa högt är en urgammal form av berättande och när någon annan läser högt ur en litteraturklassiker blir det som att slå två flugor i en smäll.
Lyssna på klassiker
Jag har lyssnat på ”Möss och människor” av John Steinbeck med Helge Skoog som uppläsare. Den var bara tre timmar och jag tog den i ett svep tack vare att den var riktigt bra och tack vare att Helge Skoog gjorde en suverän insats. Han är skicklig på dialoger. George och Lenny är två diversearbetare som hankar sig fram mellan arbetstillfällena i 1930-talets USA. Lenny är förståndshandikappad och beskrivs som stor, snäll och omedveten om sin egen fysiska styrka. George har blandade känslor för Lenny. Han önskar att Lenny helst skulle försvinna samtidigt som han ofta tar honom i försvar.
Mansdominerat
Lenny är ett barn i en mans kropp med en mans muskler. Han tycker om det som är fint och mjukt. När han blir rädd låser sig allt för honom och vid ett olyckligt tillfälle ledde det till en ung kvinnas död. George skyddade honom. De kommer till en gård för att arbeta och tjäna ihop tillräckligt för att kunna skaffa sig ett eget ställe och ”leva av markens gröda”. Det är en mansdominerad värld med endast en kvinna. Frun till en av gårdens bofasta, som blir till ett orosmoment när hon hela tiden söker den uppmärksamhet som hon inte tycker sig få från sin man. När hon hittas död faller misstankarna genast på Lenny som flyr. Om männen hittar honom finns bara två möjliga slut: De dödar honom eller så blir han inlåst på dårhus.
Möss och människor har ett logiskt slut
Slutet är sorgligt, men jag tycker att det är logiskt. Det har alltid varit svårt att vara annorlunda oavsett om det är 1930-tal eller 2010-tal. Jag undrar vem som lider mest? Är det Lenny själv eller George? Det är ofta mycket jobbigare att stå vid sidan av än att vara drabbad. Det finns människor som är av åsikten att det ju ”bara är en hund” eller ”bara ett barn”. Att nivån på intelligensen är direkt kopplat till förmågan att känna. Lenny är ”snäll, men dum” och det får mig att fundera över om det är lättare att vara snäll om man inte är så smart? Det är i alla fall så snällhet framställs i böcker och på film.
© Ewa Sundbäck
www.ewasundback.se
AI om John Steinbeck
John Steinbeck (1902-1968) var en amerikansk författare, känd för sina realistiska och ofta socialt engagerade romaner. Han föddes i Salinas, Kalifornien, och många av hans verk utspelar sig i Kalifornien och speglar de ekonomiska och sociala problemen som präglade USA under första hälften av 1900-talet.
Steinbecks mest kända verk inkluderar:
- ”Möss och människor” (1937): En tragisk berättelse om två lantbrukare, George och Lennie, som drömmer om att äga sitt eget land. Romanen är känd för sin empatiska skildring av mänskliga relationer och de drömmar som ofta krossas av hårda verkligheter.
- ”Vredens druvor” (1939): Denna roman, som belönades med Pulitzerpriset, följer Joad-familjen som migrerar från Oklahoma till Kalifornien under den stora depressionen. Boken belyser de enorma svårigheter och orättvisor som drabbade fattiga jordbrukarfamiljer och blev en symbol för social rättvisa.
- ”Öster om Eden” (1952): En episk roman som följer två familjer över flera generationer och utforskar teman som gott och ont. Verket anses av många vara Steinbecks mästerverk.
Han fortsatte att skriva fram till sin död, även om hans senare verk inte nådde samma berömmelse som hans tidigare. 1962 tilldelades han Nobelpriset i litteratur för sina ”realistiska och fantasirika berättelser, vilka kombinerar sympatisk humor och skarp social perception.”
ps. Jag har redigerat och faktagranskat AI:s text.
Läs också
Bokblogginläggen 36 goda människor, Inbillningsfrisk och Tiggaren.
