Hoppa till innehåll

Rytm i dikten – del 2 i Diktskolan

    Rytm i dikten

    Rytm i dikten i dikten är ett att de vikigaste elementen i poesi. Här får du fem exempel på hur du kan skapa och markera rytmen i en dikt.

    Så markerar du diktens rytm

    1. Radbrytning markerar en paus.
    2. Det gör också skiljetecken.
    3. Obetonade och betonade stavelser markerar rytmen.
    4. Detsamma gör alliteration och assonans.
    5. Och versmått.

    Läs dikten högt

    Uppläsning

    Det hjälper inte hur bra metaforer du skrivit om inte din dikt är rytmisk. Läs dikten högt för dig själv och du förhoppningsvis hör om den flyter på utan störningar. Om något ord skorrar i ditt poetöra ska det antingen ersättas med ett som passar bättre eller tas bort. Ibland kan inte ett ord strykas utan att en metafor, ett uttryck, en vers eller en hel dikt förlorar på det. Då är det dags att börja om, hitta nya sätt att formulera dig.

    Markera takten

    Diktens karaktäristiska uppställning med verser och korta strofer är ett sätt att markera rytmen. Radbrytningarna är allt annat än slumpmässiga, de markerar en kort paus. Det gör också skiljetecken som komma, punkt, frågetecken osv. Även stor bokstav innebär en paus lika lång som en punkt. Många skriver dikter med versaler i början på varje rad utan att bry sig om att det är mitt i en mening. Oftast resulterar det i att takten blir styltig och dikten svårläst.

    Titta på min video Slipp stor bostav i början på i varje ny rad.

    Diktskolan som bok

    SkrivarSidans diskskola

    Boken finns både som pocket och e-bok.

    eller

    Exempel på där stor bokstav fungerar

    ABC
    Jag säger allt som redan sagts av – de andra Jag är en epigon som upprepar – de andra
    I bikt
    I dikt I sikt 
    
    Ur dikten Utanförskap – paksröfnatU av Christina Dana

    Stavelser är viktiga

    Mycket av rytmen och rimflätningen styrs av stavelser , deras placering och betoning. För att göra det enkelt: En stavelse är detsamma som en vokal. Det stämmer inte alltid, men det är överkurs.

    Stavelser kan vara obetonade eller betonade. I dag och goddag är exempel på ord med en obetonad och en betonad stavelse.

    Bokstavsrim kan skapa rytm i dikten

    Bokstavsrim, allitteration, är ett vanligt sätt att få till takten i en dikt. Ett exempel ur min dikt Längtan:

    minnet glöder i globen

    Ljudrim kan ange takten i dikten

    Megafon

    Ljudrim, assonans , innebär att vokalen i två ord åtföljs av samma konsonant. T ex bollen och trolla.

    Versmått och rytm

    Versmått är exempel på bunden dikt, där reglerna styr både rimflätning och uppställning. Ett av de vanligaste är haiku. Här är mitt första trevande försök:

    Gråtruten svävar
    speglar sig i vågorna
    itu spricker sjön

    Sonett är ett gammalt versmått som blivit populärt igen. Rimflätningen är en utmaning och ett mästarprov för varje poet. Här ett exempel:

    När fyrti vintrar lägrats på din hy
    Och gräft löpgrafvar på din skönhets gärde,
    Då skall din ungdomsskrud, som nu är ny,
    Bli som en sliten klädnad utan värde.
    
    Tillfrågad då: »hvad blef din skönhets mål,
    Hvar är din rikdom från din ungdoms dagar?»
    Att säga, i ditt ögas djupa hål,
    Det vore skamlig synd mot lifvets lagar.
    
    Men pris har du förtjent för skönhets bruk,
    Om du kan svara: »detta barn skall qvitta
    Min räkning, när jag gammal blir och sjuk.»
    Som arfving till din skönhet skall det sitta.
    
    Det är att nyfödd bli, fäst gammal allt,
    Att se sitt blod varmt, när det kännes kallt.
    
    Ur Sonetter av William Shakespeare

    Skriv rytmiska dikter, övningar:

    • Skriv en dikt med tre verser och fyra rader i varje. Varje vers ska innehålla minst ett bokstavsrim.
    • Skriv en dikt med en vers som består av sju rader. Varje vers ska innehålla minst en alliteration och en assonans.
    • Skriv en haiku om varje årstid.
    • Skriv en tanka om din favoritmånad.
    • Skriv en senryu om att dikta.

    ***

    Mer i Diktskolan

    Verktyg i diktskolan

    I del 3 av Diktskolan tar jag upp vad jag anser vara skillnaden mellan en bra och dålig dikt. Hur en dikt kan läsas och inte bör läsas. Del 1 handlar om metaforer.

    SkrivarSidan behöver ditt stöd

    Vill du skänka en slant, mins 30 kr eller valfritt belopp, till SkrivarSidans underhåll gör du det genom att
    Swishar till 123 540 62 85
    Bankgironr 743-0804
    Via Paypal till irene@poeten.se
    Via Stripe kan du använda ditt kort, Apple Pay och Google Pay och skänka 30 kr: https://buy.stripe.com/eVa3eUdQc44L4JGbIP

    © Iréne S Räisänen

    Iréne Svensson Räisänen

    WEBBANSVARIG
    Iréne Svensson Räisänen

    Administratör, författare och skapare av SkrivarSidan. Iréne har givit ut 5 diktsamlingarna, 3 skrivhandböcker, 1 novellsamling och deltar i 40-talet antologier. Dessutom har hon skrivit radiopjäser, i kulturtidskrifter och tidningar. Hon har författarbloggen poeten.se.

    SkrivarSidan
    ×