Lägga ner och gå vidare

”Lägga ner och gå vidare” är en krönika. Det finns ett manus i en mapp på min dator som jag inte öppnat på två år. Det är inte dåligt. Det är faktiskt ganska bra på sina ställen. Men jag vet att jag aldrig kommer att slutföra det. Och det har tagit tid att acceptera det utan att känna mig som en misslyckad författare.

Att ge upp är inte samma sak som att misslyckas

Det är lätt att blanda ihop de två. Vi lever i en kultur som hyllar dem som ”aldrig ger upp”, som kämpade vidare trots allt. Det låter inspirerande. Men när det handlar om skrivande tror jag att det kan göra mer skada än nytta. Att lägga ner ett projekt är ett beslut. Inte ett nederlag. Det kan vara ett av de klokaste besluten du fattar som skribent/författare.

Varför vi håller fast vid det som inte fungerar

Jag känner igen mönstret hos mig själv. Man har lagt ner månader, kanske år, på ett projekt. Man har berättat för vänner att man håller på med en roman, en diktsamling, kanske en memoar. Det finns en förväntan inbyggd i det. Och ju längre tid man lagt ner, desto svårare blir det att säga: ”Det här leder ingenstans.”

Det handlar om stolthet, delvis, absolut. Men också om att man inte vill acceptera att ens tid kan ha ”gått till spillo”. Fast det har den inte. Det kommer jag till längre fram.

Hur vet du när det är dags att lägga ner?

Det finns inga enkla svar, men det finns tecken. Du öppnar inte dokumentet frivilligt längre. Du skjuter upp det gång på gång. Tanken på projektet ger dig inte längre energi utan tar energi. Du skriver vidare av plikt, inte av lust.

Det är inte samma sak som skrivblockering/kramp. Skrivkramp är ett hinder på vägen mot något du vill skriva. Det här är något annat. Det är en tystnad som berättar någonting. Lyssna på den.

Lägga ner och gå vidare, tips:

Lägg projektet i en mapp och döp den till ”Vila” i stället för att radera det. Bestäm ett datum — om tre månader, om ett år — då du öppnar mappen igen och tittar på det med nya ögon.

Ibland är projektet inte dött. Det väntar bara på rätt tidpunkt eller rätt version av dig.

Det du lärde dig är inte borta

Det är det viktigaste att komma ihåg. Varje projekt du påbörjar lär dig något. Kanske lärde du dig att du inte är en romanskribent, utan en novellskribent. Kanske lärde du dig att du inte kan skriva i ett visst perspektiv, eller att det ämne du valde inte engagerar dig tillräckligt djupt.

Det är inte bortkastad tid. Det är erfarenhet. Den bär du med dig in i nästa projekt. Och nästa projekt kanske är det som verkligen vill bli skrivet.

Lägga ner och gå vidare, har du gjort det?

Har du ett manus i en mapp som du vet att du aldrig öppnar? Skriv gärna en kommentar om hur det kändes att fatta det beslutet och om det frigjorde något i dig.

© Iréne Svensson Räisänen

Läs också

Efter ”Lägga ner och gå vidare” fortsätt med Författarrösten som försvann, Att våga börja skriva, När sista punkten äntligen sätts och Världen gungar och du vill skriva.

Fler krönikor 

Lägga ner och gå vidare är en krönika.