I skuggan av ett brott av Helena Henschen med Irene Lindh som uppläsare. Jag hade aldrig hört talas om de Sydowska morden som inträffade 1932.
Helena Henschen själv fick inte höra talas om det förrän hon var 15 år – av en slump – trots att det var hennes morfar som blev mördad av sin egen son. Skandalen var oerhörd just för att det skedde inom familjen och familjen valde att agera som om det aldrig hade hänt. Förträng och glöm! Nu har Helena Henschen valt att dra fram trollet i solen.
Rastlös och drogs till droger
Fredrik von Sydow var en mycket intelligent man som seglade genom studierna utan större ansträngning. Men vars närvaro och betyg i uppförande lämnade mycket övrigt att önska. Han var rastlös och alltid redo för upptåg. Drogs till droger, drog på sig skulder och hade en spänd relation till sin pappa.
Sofie förlorade sin mamma i unga år och tydde sig till sin pappa som nog var som 1920-talets pappor för det mesta var: Han älskade sina barn, men bytte knappast blöjor eller drog barnvagnen. Han behövde en hustru och behandlade Sofie som en vuxen tills han plötsligt gifte om sig och inte längre behövde sin dotter. Styvmamman var en klassisk styvmamma som visade upp en betydligt fulare sida när hennes man inte var närvarande. Fredriks och Sofies familjer hade sommarnöje på samma skärgårdsö och det var där deras relation inleddes.
En desperat handling
Tragiskt är det ord som kommer för mig. Två övergivna själar hittar varandra och det slutar i katastrof. Familjefäder som var kärleksfulla, men oerhört rigida. Morden var inte planerade utan en desperat handling. Fredrik behövde pengar, men fick inga av sin pappa. Det verkade aldrig vara ett alternativ att han skulle börja arbeta. Mot slutet talade Fredrik om självmord och tog för givet att Sofie var beredd att följa honom hela vägen. Deras flykt blev inte långvarig och när polisen hann ifatt dem sköt han först Sofie och sedan sig själv.
I skuggan av ett brott intressant och tragisk
Den var intressant och oerhört tragisk, som sagt. Jag tycker om språket. Det var inga problem att uppfatta den desperata stämningen som kom från en form av maktlöshet. Få möjligheter att påverka sina egna liv. Irene Lindh har en väldigt behaglig röst och läser väldigt bra med tydlig skillnad på berättande text och dialog. Hennes röst passar extra bra till böcker som utspelar sig på 30- och 40-talen. Det är något med hennes artikulation.
© Ewa Sundbäck
www.ewasundback.se
Bokblogginläggen Bränn alla mina brev, Störst av allt och En gentleman i Moskva.
