20 år om att skriva, skrivarkurser, medlemsavdelning, skrivartävlingar, bokförlag, recensioner, skrivtips, övningar, bokblogg och krönikor. Så kan SkrivarSidans resa från mars 1999 till idag se ut i korthet. Mycket är sig likt och annat har kommit och gått.

Det som slagit mig mest under de här åren är det stora intresset för att skriva skönlitterärt. Ett intresse som växt år efter år. En paradox kan tyckas då intresset för att läsa böcker stadigt minskar. Istället växer lyssnandet på ljudböcker. E-böcker har ännu inte slagit igenom här i Sverige men är stort i många andra länder. Kanske blir det snart ett genombrott också här.

För att bli läst

Ofta har jag genom åren stött på skribenter som säger att de aldrig förr visat någon annan vad de skriver. Det var tidigare medlemmar på SkrivarSidan. Idag är det mina kursdeltagare. Det har alltid känts hedersamt och som ett stort ansvar att vara den som får ta del av andras texter. Att få ge stöd, råd och uppmuntran.

Det som berört mig mest de här 20 åren är två saker:

  1. När jag sett en nybörjare börja använda verktygen i skrivlådan och utvecklas. 
  2. Också de gånger jag lyckats motivera en talang att ta steget mot publicering.
Byrålådan eller datorn

Jag har stött på många som skriver enbart för sin egen skull. Hen skriver sig genom en livskris och går vidare. Andra diktar eller skriver prosa för att växa som människa. Och många gör det bara för det är så roligt. Förr kallade vi det att skriva för byrålådan. Skriva för datorn, det låter inte lika bra. Eller…?

Olika sätt att se på texten

Det finns många olika sätt att se på sitt eget skrivande. En del har ett tydligt mål medan andra inte ser lika seriöst på det. Jag har fått en hel del utskällningar av medlemmar, kursdeltagare och de som använt min lektörstjänst (nedlagt p.g.a. tidsbrist). Ofta har jag då föreslagit att något ska strykas eller skrivas om.

Det har alltid förvånat mig att en del skribenter anser att det de skriver är fulländat när de skrivit första utkastet. Att det är i det närmast heligt och inte får redigerats. Själv har jag har aldrig stött på en text som inte blir bättre av att bearbetas och skrivas om.

20 år om att skriva

Även om det ibland känns som att det var går jag startade SkrivarSidan är 20 år lång tid. Fast jag för det mesta haft roligt tillsammans med er har det tagit tid från mitt eget skrivande. Något jag inte minst märkt de senast månaderna då nästan all min tid gått åt att läsa bidragen till novelltävlingen. Därför blir årets novelltävling och dikttävling de sista.

JJag har förstått att en del av er är rädda för att SkrivarSidan ska läggas ner helt. Så är inte fallet. Nej, skrivövningar och utmaningar kommer att fortsätt liksom kurserna. Utöver det kommer jag att skriva en eller två krönikor i månaden. Kanske kommer det att dyka upp nya skrivtips om det är något som jag vill dela med mig av. 

Ny antologi

Nästa år kommer SkrivarSidans förlag att ge ut antologin Revansch 2020. Där har vi samlar några av de bidrag vi fått in till årets novell- och dikttävling.

Dessutom har jag tänkt samla ihop alla skrivtips och övningar på sajten till en bok.

Som du förstår är ryktet om SkrivarSidans nedläggning överdrivet. Nej, vi fortsätter och tar ett år i taget som vi alltid gjort.

© Iréne S Räisänen

Fler krönikor 

 

20 år om att skriva är en krönika.