Uppdaterad 11 januari 2023
Det var under de där dagarna av åska och hetta när världen verkade stå still I trähuset, du och jag tillsammans, höll vi varandras händer Odjuret mullrade omkring oss Som längtande armar vajade det gula gräset i vinden som aldrig tog slut Det är som prärien, sade du drömskt och vi fantiserade om bisonoxar som dånade fram över marken En bättre fantasi än monstret bortom horisonten Du satte en fjäder i mitt hår Verandan i solnedgången när svärtan tog paus Himlen lyste röd och gul och orange Bländande het sol eller ovädersdunkel Ytterligheternas tid Försiktigt pillade jag bort hudflagor från ditt solsvedda skinn Det knastrade under våra fötter när vi gick på sand som blåst in över golvet vi lämnade spår i dammet Du skrattade när jag ritade regn med pekfingret Groparna i dina kinder gjorde mig glad De där dagarna av åska och hetta brände sig fast i det som är jag smaken av dallrande luft finns kvar på min tunga och tyngden av vattensvarta moln vakar i natten Tingen kastade aldrig någonsin sin skugga för att bilda en dubblett på marken Som om världen tappat behovet av reproduktion Förtorkade öppna vidder omkring oss jag minns att jag för en stund trodde vi var döda Två vålnader i ett ödehus Ändlöst spanande efter liv Andlöst väntande på regnet som aldrig kom
De där dagarna av åska och hetta, motivering:
Lyriskt om det som kunde ha blivit. En dikt med många ingångar som läsaren kan göra sin egen tolkning av.
Läs också Fem främlingar i en bil, Som i somras, Flugan och Revansch 2014.
GRATTIS!
Grattis! Vackert, passionerat , vemodigt skrivet!
Gratulerar Lupina. Din dikt ger mig en befriande känsla inombords, dina ord är starka utan överord.
Tack så mycket!
Grattis till förstapriset, Lupina! En mycket innehållsrik och fin dikt.
Grattis till en elastisk och levande text.
Stort Grattis till en fantastisk dikt!
Stort grattis till en välförtjänt vinnartext som låter mig som läsare bli ett med denna där alla sinnen får sitt. Man känner hur nuet etsar sig kvar genom de starka närvarande sättet att tillåta sig att bara vara….
Ett jättegrattis till en väldigt fin dikt! Det går att läsa in så mycket här. Jag tar med mig alla ursprungsbefolkningar in i texten när jag läser den.
Lupina, grattis, grattis till vinsten och till en jättefin text!
Ordkonst, där poeten målar in närvaron och lekfullheten med svepande penseldrag.