Barfotafötter kilar fast tårna i jorden och gräset och trädets rötter sträcker hälarna förbi horisonten omfamnad av ådriga underarmsgrenar med flagande nagelband och bultande stam. barfotafötter svävar ovan jord och gräs i en evighetslång ögonblicksbild seglandes med vinden i fotvalven. kröker sig över grenarna mellan himmel och mark med svindel i axlarna och månsken i håret. och löven rasslar och faller som papperslappar för vinden några låter jag spridas och några ska jag gömma i handen.
© Alex Herstedt
Motivering:
Svinlande. Lyrisk och rytmisk dikt med tolkningsmöjligheter.
Läs också (över-)levnadspoem, Det var en sådan dag, Klättring och Naturens natur.
Applåd, vilka metaforer som livger orden-tanken! Det är inte enbart ”seglandes
med vinden i fotvalven” som flyger/lyfter mig högre och vidare som läsare…hela texten är bevingad. Mytisk. SNYGGT!
Tack! 🙂