Störst av allt

Störst av allt av Malin Persson Giolito är den bok jag vill skriva om i mitt första inlägg i bokloggen. Vanligtvis brukar jag skriva recensioner när jag skriver om böcker. Inte här.

Nej, som bokbloggare kommer jag försöka att låta bli att vara en konsumentupplysare i böcker. Tvärtom, jag tänker vara mer personlig. Får se hur det går. Kommentera gärna så jag vet om det fungerar.

Annorlunda läsupplevelse

Vad får mig då att skriva om Störst av allt? Först och främst för att den gav mig en annorlunda läsupplevelse än de flesta andra jag läst i samma genrer. Boken marknadsförs som thriller och det kan jag förstå. Jag återkommer till det om en stund.

Tillbaka till vad jag upplevde och kände när jag läste. Det känns som en förmån att få kliva in i en 18-årig ung kvinnas huvud. Jag kunde verkligen känna hennes skräck, sorg och förtvivlan. Inte minst hennes kärlek till lillasystern som gör henne mänsklig. För Maja som är sarkastisk, och inte har en särskilt förlåtande inställning till andra människor, är ingen enkel person att tycka om.

Psykologiska skeendet står i centrum

En thriller bör vara obehaglig och jag som läser ska inte veta om allt löser sig till slut. Det lyckas författaren utmärkt med i den här boken. Jag är aldrig säker på Majas skuld i skolskjutningen. Dessutom känns det ointressant. För som det ska är brottet och rättegången av mindre intresse. Det psykologiska skeendet står istället i centrum.

Ovanligt berättarperspektiv

Persson Giolito skriver ur ett berättarperspektiv, Majas. Det känns befriande efter att jag under en längre tid läst böcker med ständiga hopp i perspektivet. På det här sättet lyckas författaren göra mig ömsom säker och ömsom osäker. Vilken inblandning har Maja egentligen i den skolskjutning som hon sitter häktad för? Persson Giolito genomför det så skickligt att jag inte är helt säker ens när jag läst färdigt.

Och är det överhuvudtaget intressant? Jag menar, om hon är skyldig till att ha skjutit ihjäl sin bästa vän och pojkvän eller inte. För det är inte huvudsaken. Den stora behållningen av ”Störst av allt” är porträttet av Maja. Hur jag som läsare kan ana mig till hur det känns att ha suttit häktat och isolerad i nio månader. Hur det är möjligt att inte helt gå under.

Klassperspektiv

Maja har levt i en skyddad överklassmiljö. Klassperspektivet är något vi numera sällan pratar eller skriver om. Trots det finns det och påverkar oss från det vi föds till det vi dör. Persson Giolito är träffsäker när hon skildrar de olika villkoren Majas klasskamrater lever under beroende på vilken klass de tillhör. Och då menar jag inte skolklass.

Störst av allt har en Osympatisk huvudperson

En av de saker vi som skriver får lära oss är att läsaren måste tycka om huvudpersonen. Maja är inte helt lätt att tycka om. Hon är spydig och ser inte på sina familjemedlemmar, vänner, klasskompisar och andra människor med förlåtande ögon. Men det är just hennes syn på andra människor som får mig som läsare att lära känna henne.

För det är en av svårigheterna med att skriva i jag-form och enbart ur en persons perspektiv. Hur slipper jag t.ex. att rada upp beskrivningar om utseende och karaktär? Persson Giolito löser det på ett stålande vis.

Feministiskt öga

Författaren har också ett uppfriskande feministiskt öga. Något jag ofta saknar oavsett om det är en kvinnlig eller manlig författare. Varför? Därför att det gör att berättelsen går i takt med tiden. Här gör det att Majas öde känns fräsch och uppiggande i all sin grymhet.

Störst av allt är en av mina största läsupplevelser på länge. Därför blev jag glatt överraskad när jag lyssnade på min favoritpodd Skriv en bestseller eller en annan bok. I avsnitt 19 berättar Malin Persson Giolito hur hon kom på karaktären Maja och hur hon jobbade fram henne och berättelsen. Missa inte den.

© Iréne S Räisänen

Läs också

Bokblogginlägg Tjockare än vatten, Mord.net, Silvervägen, Playground, I skuggan av ett brott och Mörkt motiv klassisk deckare.

Mer i bokbloggen

Störst av allt är ett inlägg i bokbloggen.