Behövs miljöbeskrivningar? Jag har svårt för miljöbeskrivningar. Både att läsa och att skriva. Visst, några ord, en rad, som enkelt skapar en bild i mitt huvud kan jag stå ut med. Men det händer alltför ofta att författare svävar ut i långa omständliga beskrivningar om vilka gator som går var, hur hus och rum ligger i förhållande till varandra. Nästan aldrig har detta någon betydelse för händelseförloppet. Det får mig att vilja lägga ifrån mig boken.
Inled inte din bok med miljöbeskrivning
Tyvärr uppmuntrar förläggare och de som sitter i tävlingsjurys dessa utsvävningar. Själv är jag stenhård, både som kursledare, författare och läsare. En miljöbeskrivning längre än en mening är alltid för lång. Och den får aldrig inleda en prosatext.
Exempel på en klassisk inledning
En av Sveriges mest lästa och uppskattade roman inleds med en lång, i mitt tycke allt för lång miljöbeskrivning:
Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparne hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarne bjödo ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne, som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen mänskofot trampat sandgångarne sedan sista vinterns snö gått bort och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor.
Gråsparvarne höllo på att samla upp skräp, som de sedan gömde under takpannorna på navigationsskolans hus; de drogos om spillror av rakethylsor från sista höstfyrverkeriet, de plockade halmen från unga träd som året förut sluppit ur skolan på Rosendal – och allting sågo de! De hittade barège-lappar i bersåer och kunde mellan stickorna på en bänkfot draga fram hårtappar efter hundar, som icke slagits där sedan Josefinadagen i fjor. Där var ett liv och ett kiv.
Ur Röda rummet av August Strindberg
Behövs miljöbeskrivningar? Skriv vad du tycker!
Vad tycker du? Fyller miljöbeskrivningar sin plats? Svara gärna i en kommentar.
© Iréne S Räisänen
Gör också övningarna
Miljöbeskrivning, Se ut och beskriv, Gestalta ett snölandskap, Gestalta utan ord på känslor, Skriv en majnovell och Beskriv en dimmig miljö.
WEBBANSVARIG
Iréne Svensson Räisänen
Administratör, författare och skapare av SkrivarSidan. Iréne har givit ut 5 diktsamlingarna, 3 skrivhandböcker, 1 novellsamling och deltar i 40-talet antologier. Dessutom har hon skrivit radiopjäser, i kulturtidskrifter och tidningar. Hon har författarbloggen poeten.se.
Lämna ett svar