Moder jord är gammal så gammal att hon värker i axeln när hon snurrar runt runt Som min gamla mormor minns hon inte längre vad som hände för fem minuter sedan men nöjer sig med att älta tusenåriga schismer och charader fast jag försöker påminna henne om min existens Med mitt behov att vara ny försöker jag tända den där gnistan som jag vet finns i hennes heta inre men hon gäspar trött vänder ryggen mot mig och tittar mot solen lämnar mig i mörkret Och jag är inte bara ett barn utan mycket yngre än så och hur ska jag en oskyldig i raden av eviga återfallsförbrytare kunna lära mig av misstagen när världen är så gammal Moder jord är gammal och har haft många söner och älskare som en bortskämd bimbo fnyser hon åt mina partytricks och väntar på att den stora alfahannen min hatade fader sol ska sluka henne Moder jord är gammal, så gammal att hon värker i axeln att hon gnisslar och gnyr när hon snurrar runt runt Snart öppnar hon likgiltigt sitt inre och tar mig tillbaka trots allt
© Joel Eklund
Moder jord, motivering:
Målande, skapar bilder i läsarens huvud. Naturlyrik när den är som bäst.
Läs också
Dikterna Naturens natur, Klättring, Flugan och (ÖVER-)LEVNADSPOEM.
Allvar och humor i en väl avvägd blandning och en medryckande rytm.
Gratulerar Joel!
Harriet;-)
Grattis!
Stort GRATTIS, Joel med best rgds // Lennart
Joel, ett stort GRATTIS till dig. En fyndig text. Mycket bra.
Tack tack, jättekul!!
Ja, både rolig och allvarlig. Bra!Gratulerar, Joel!
Grattis Joel, fin dikt som säger en del.
:-):-) Annmarie
Grattis Joel! Jag skrev också en dikt utifrån min mormor en gång, men denna var verkligen bra och fyndig samtidigt:-)