
Grillexpertens högsäsong står för dörren. Det är förvisso bara den 10 april, men till helgen smäller det, då skall grillen fram fastän den är helt översnöad. Skam den som ger sej, lite snö har väl aldrig hindrat en självutsedd grillmästare. I sina tankar ser han en stor entrecote, melerad av fett, samt en stor ”immig pilsner”. Kvinnan i huset säger att han kan väl lugna sej nån vecka tills grillen tinat fram. Fortsätt läsa
Somliga kallar mig korpen, inte för att jag korpar saker kan jag väl tro…snarare för min örnnäsas skull, min näbb. Att jag hellre flyger och gör mina lovar över problemspäckade situationer eller upprymda upplevelser, är väl knappast anledningen till mitt alias. Vill ju enbart få ett annat och vidare perspektiv på tillvaron. Men vem begriper sånt?
Samtalade med vännen Vallmo här om kvällen. Hon var osedvanligt påstridig.
– Du får låna min röda klänning, föreslog hon, den undersköna.
– Jasså, jaha, mot vaddå? svarade jag i brådrappet, eftersom jag anade en hake inkluderad. Fast en sådan klänning vore allt bra stilig till fjäderskruden. Vallmo rodnade ännu mycket mer än jag trodde möjligt…
– Mot din blick, fast bara i kväll. Fortsätt läsa
En iskall vindil drar fram. Den får torra brunröda höstlöv att prasslande virvla runt genom gator och gränder i den ännu sovande staden. Nere vid kajen mellan broarna ligger lastfartygen lojt vaggande i en svag vind från havet. Bakom svarta fönsterrutor sover människorna ännu.
I gryningsljuset vaknar staden långsamt. Ett och annat ljus tänds i hyreshusens fönster. Doften av kaffe sprider sig genom trappuppgångarna och morgontidningarna dunsar ner genom brevinkasten. Nere vid kajen har stuveriarbetarna börjat befria fartygen från lasten. Fortsätt läsa
Gullan var hemtjänstens hurtigaste, något till åren kommen och den för ledningen bästa problemlösaren. Frispråkig och full av berättelser gjorde henne till en omtyckt medarbetare.
Det var så här t.ex: Ortens original, en gammal manlig invånare behövde hjälp. Det sades att han legat sjuk i minst en vecka så grannarna hade börjat bli oroliga. Hans hund, en stor schäfer ylade i huset och folk visste inte hur de skulle komma in till honom. De visste att han levde för han hade svarat i telefonen för någon dag sedan. Fortsätt läsa



