lina nestor Lina Nestor, vinnare i SkrivarSidans dikttävling 2011 

Den klassiska frågan, hur känns det?
Oj, det känns såklart jätteroligt! Den senaste veckan har jag gått och ångrat mig för titeln jag gav dikten, och jag skulle vilja ändra den från ”Vi” till ”Det var du och jag.” om det går bra? Titlar är klurigt och jag var tvungen att komma på något snabbt…

Berätta lite om din bakgrund som författare:
Jag har inte hållit på med att skriva så länge. När jag var yngre var det teater som gällde, skrivandet var något som min syster höll på med och det var ”hennes område”. Som tonåring skrev jag lite dikter och noveller, men det var först för ett par år sen som jag började hitta min egen stil – det började på Island i en ladugård. Under en resa dit sommaren 2008 kom jag i kontakt med en isländsk familj och året efter åkte jag dit för att arbeta på deras bondgård öster om Reykjavik. Jag fick väldigt mycket tid att fundera på vem jag var och vad jag ville göra där bland koskit och kalvfödslar. Många bearbetningar och en del ångest, och ibland tristess.

Jag började blogga där, njöt framför datorn av ett språk där jag kunde uttrycka mig efter att ha varit omgiven av och försökt lära mig isländska på dagarna och hela tiden konverserat på engelska. I ladugården gick jag ofta omkring i min egen lilla värld och tänkte. Och jag skrev många dikter i huvudet under kvällsmjölkningarna som jag sen gick in och skrev ner. Förra hösten vann jag en dikttävling i tidskriften ”Avsikter” och det var en rolig bekräftelse på att andra gillade vad jag skrev. Trots det har jag inte hållit på så mycket som jag borde efter det.

Vad inspirerar dig?
Jag skriver, säkert som många andra, i perioder. Just nu ingenting. Kanske är jag för glad? Jag tror att många känner igen sig i att man ofta skriver bäst när man är lite deppig. Men jag tycker även om att känna efter hur det känns och spara på känslor för att kunna beskriva dem vid senare tillfälle. Mina dikter utgår oftast från ett jag-perspektiv. Men få av dem som jag låter andra läsa har helt mig själv som utgångspunkt. Jag skapar en karaktär som blir en blandning av mig själv och någon annan. Jag tycker även om att lämna saker till läsaren. Att försöka beskriva en känsla som man kan känna igen sig i, utan att för det behöva känna igen sig i hela diktens situation.

Vad är bakgrunden till dikten?
Jag skrev ”Det var du och jag” i somras när jag var och hälsade på ”min” familj och ”mina” kor på Island igen. Efter att inte ha skrivit på flera månader under tiden i Sverige, skrev jag flera dikter under min månad där. Kanske är det det karga landskapet som inspirerar… Från mitt eget håll grundas dikten i en ständig liten rädsla över att förlora det där nyfikna naiva som jag samtidigt kan känna hör tonårstiden till.

Till sist, varför deltog du i SkrivarSidans dikttävling?
Jag letade efter dikt-forum på internet och hittade SkrivarSidans och dess dikttävling i somras. Ändå blev det att jag skickade in dikten i sista minuten. Jag gillar konceptet att öppet lägga upp sina texter och få kommentarer! Särskilt kul är det när någon tolkar ens dikt på ett helt nytt sätt som man själv inte tänkt på. Så tror och hoppas jag att det kan vara med min vinnardikt.

© Iréne S Räisänen

Läs den vinnande dikten Det var du och jag