Hederspris i Lyriktävlingen 2009: Döden i Tbilisi

diplomEfter avskedet från mor tog Emeryk barnet i handen

och ledde pojken bort till ett annat rum

han kom tillbaka och låste dörren.

Dagny Juel Przybyszewska satt i fåtöljen

med ansiktet vänt mot fönstret

hon hade en hatt med flor

och en blommig sommarklänning

det var mycket varmt i Tbilisi den dagen.

Vad de pratade om vet ingen

kanske teg de bara.

Kort därefter hördes två skott

hotellportiern kom i hast och knackade på dörren

men ingen svarade.

Dagny reste sig upp och såg Emeryk ligga på sängen

tyst slank hon iväg genom en skreva i golvet

stoppade en droska på gatan

och lät kusken köra till stationen.

Därifrån påbörjade hon den långa resan genom Ryssland

tillbaka till Krakow och mannen

det tog några månader innan hon kom

till hemmet på Krupniczagatan.

Stanislaw Przybyszewski var inte i sitt arbetsrum

möblerna stod insvepta i vita fodral

en fluga hade mött döden

i spindelnätet i sovrummets ena hörn

glasrutan var krossad.

Då hon såg Marta Foerder

som begått självmord för många år sedan

stå på fönsterblecket som en ensam duva

märkte hon att något var fel.

Hon skyndade tillbaka till hotellet

dörren stod vidöppen och Dagny förstod

att det var deras kroppar som folk bar ut ur rummet.

Sakta kom hon till insikt att denna död var kanske

en fullbordad pakt mellan Emeryk och Przybyszewski

Mannen levde ännu medan älskaren dog strax efter henne

de skingrades i evigheten så ingen kunde bekräfta sanningen.

En mild hälsning sände hon till sin vän Munch

hon kom ihåg att någon hette Strindberg

men den här tanken var obehaglig.

Det gråtande barn som stod lutad mot väggen

ville hon trösta med en mjuk gest

fast armarna redan inte följde viljan

känslorna och minnet låste sig in för henne.

© Alicja Lappalainen

”Döden i Tbilisi” får Hedersomnämnande i SkrivarSidans lyriktävling 2009