Utebliven spänning i Avdelning 73

Utebliven spänning i Avdelning 73. För ett par år sedan läste jag ”Vecka 36” och halva ”I stället för dig” av Sofie Sarenbrant. Erbjudanden som ”Köp 4 pocket betala för 3” kan göra att jag plockar på mig mindre genomtänkta val och de här böckerna ingick i ett sådant erbjudande. Jag minns ingenting av ”Vecka 36” även om jag känner igen baksidestexten. Av den andra boken minns jag inte mer än varför jag inte läste ut den: Den var trist, förutsägbar och platt.

Sedan dess har jag undvikit författaren. Hennes böcker dyker upp med jämna mellanrum i läsgruppen på Facebook. Nyfikenheten väcks på nytt för när så många tycker att hennes böcker är spännande har jag kanske missuppfattat något? Jag valde att lyssna på ”Avdelning 73” om kriminalinspektör Emma Sköld eftersom baksidestexten faktiskt inte inleddes med ”En kvinna hittas mördad …”.

Emma Sköld var med om en ridolycka och hamnade i ett koma som varade i fem månader. När hon vaknar upp känner hon inte igen sin dotter som bara var en månad gammal vid tiden för olyckan. Hennes sambo uppför sig märkligt och undvikande. Emma får förbiglidande minnesbilder som gör att hon misstänker att ridolyckan inte var någon olycka och hon ber kollegan Thomas Nylén om hjälp.

Mitt minne av Sofie Sarenbrant som trist, förutsägbar och platt var inte felaktigt. Det är många som tycker att ”Avdelning 73” är oerhört spännande med en olustig stämning. Men jag kan inte hålla med. Jag kan sätta mig in i Emmas frustrerade maktlöshet som kommer av att vara sängbunden. Att kroppen sviker henne, men inte mer. Författaren drar ut på och mjölkar situationen som uppstår vid ett felaktigt dödsbud.

Jag tycker heller inte om hur Hillevi framställs. Hon har vårdats på en psykiatrisk klinik och medicinerat med antidepressiva medel på grund av en djup depression. Fast bara för att hon väljer att sluta med medicinerna leder det inte att hon blir farlig. I och för sig är slutet överraskande eftersom skurken inte är den man lockas till att tro, dock är det är för lite och för sent.

Dessutom undrar jag varför en författare väljer att dela upp berättelsen i så otroligt många kapitel? Boken är 364 sidor eller 9 timmar och är indelad i 114 kapitel. Etthundrafjorton!

© Ewa Sundbäck

www.ewasundback.se