Niceville av Kathryn Stockett

Niceville av Kathryn Stockett. Skeeter återvänder till sin hemstad, Jackson, Mississippi. Hon har avslutat universitetsstudierna och vet inte riktigt vad hon vill bli när hon blir stor. Hon faller snabbt in de vanliga societetsvanorna med tennisspel och fester, men hon är inte längre tillfreds med den livsstilen. Hon vill mer nu. Hon vill bli författare.

Hennes arbete på lokaltidningen gör att hon får kontakt med den färgade hemhjälpen Aibileen. Det är 1960-tal i sydstaten och segregationen är stark. Man använder fortfarande ordet ”neger” och hyfsat utbildade vita är övertygade om att de inte kan använda samma toalett som en färgad. ”Vita människor riskerar att bli kroniskt invalidiserade av nästan samtliga av dessa sjukdomar eftersom vi saknar den immunitet som färgade har genom sin mörkare pigmentering.”

Skeeter börjar på ett bokprojekt där hon låter färgade hembiträden berätta hur det är att vara anställd av en vit familj. Att uppfostra vita barn. Det är betydligt mer komplext än den glorifierade version som filmer som ”Borta med vinden” visar upp. Det visar sig vara svårare än hon hade tänkt sig. Hembiträdena vågar inte trots att de lovas anonymitet. De är rädda för att bli igenkända, att de vita familjerna ska känna sig utpekade. Till slut får hon med sig Aibileen som i sin tur får med sig Minny.

”Niceville” av Kathryn Stockett är en av de bästa böcker jag har läst. Hittills har jag läst den två gånger och jag kommer att läsa den igen. Den får stå kvar i min hylla där olästa böcker står tillsammans med favoriter i stället för att flyttas upp till de andra böckerna på övervåningen. Där den riskerar att försvinna i den oorganiserade ordningen som råder.

Jag har alltid varit fascinerad av segregation som företeelse. Att den var så uttalad så sent som på 60-talet när människan ändå var hyfsat upplyst är otäckt. Det är mig fullständigt främmande att tycka att andra raser är mig underlägsna. Att något i deras hudfärg skulle göra att de är mindre intelligenta eller att de automatiskt har en större fallenhet för brott. Det är väl snarare en brist hos en själv som gör att man tänker så. ”Han kan inte tänka sig att sitta bredvid en färgad person, men kan äta ett ägg som har kommit från ett hönsarsel!” (ur filmen ”Stekta, gröna tomater”)

© Ewa Sundbäck

www.ewasundback.se