Mörkt motiv

Mörkt motiv av Louise Penny med Thomas Bolme som uppläsare. En hederlig deckare med en godmodig, socialt kompetent och ödmjuk polis i medelåldern som är lyckligt gift och inte strävar efter att bli chef. Som en försvarsåtgärd har jag börjat lyssna på den här sortens deckare eftersom de allt brutalare kriminalromanerna får mig att må dåligt. Jag orkar inte med fler bittra, socialt inkompetenta, stöddiga vanliga-regler-gäller-inte-mig-poliser med kraschade förhållanden och spritproblem. Poliser som vadar i brutalt skändade kvinnolik och mest löser brott med hjälp av tekniska finesser.

Louise Penny har förlagt handlingen till den lilla byn Three Pines några mil från Montreal där alla känner alla. Byn med det klassiska galleriet av karaktärer som bögen, den egensinniga äldre damen, det gifta paret, flera hundar och så den briljante Armand Gamache. När Jane Neal hittas död chockar det hela byn. Det finns inte en enda bybo som har något ont att säga om den före detta lärarinnan och konstnären. Det finns flera misstänkta, men bara en skyldig och som lyssnare vilseleddes jag vid flera tillfällen. Tack vare att det var flera timmar kvar av boken begrep jag att polisen var ute och cyklade.

Miljöbeskrivningarna är fina och får mig att vilja flytta till en liten by där alla känner alla. Karaktärerna känns mänskliga, trovärdiga och dialogerna är lysande. Jag skrattade för mig själv många gånger. Thomas Bolme gör en underbar uppläsning och den här genren passar honom. En snäll bok till en snäll uppläsare.

När den var slut fortsatte jag direkt med ”Nådastöt”. Den tar vid ett drygt år senare och med den sortens vinter som jag numera bara drömmer om. Thomas Bolme fortsätter att läsa. Den tredje boken var lika bra som de två första även om den har en annan uppläsare, Dan Kandell. Han läser även den fjärde, men den förstörde han. Det är irriterande när han uttalar samma franska namn på olika sätt i en och samma bok. Jag blev besviken och lyssnade inte färdigt.

© Ewa Sundbäck
www.ewasundback.se