Målarens döttrar av Anna-Karin Palm hittade jag i en second hand affär. Jag hade inte hört talas om författaren, men sammanfattningen på baksidan lät spännande.
Baksidestexten
”En dag i vårt samtida Stockholm anländer, till Maria och hennes bror Martin, en målning avsänd av en okänd kvinna i England. Målningen är utförd av deras far som försvann när de var barn. Maria och Martin bestämmer sig för att söka efter fadern och far till södra England, där de snart får upp ett spår.
Ur Baksidestexten på Målarens döttrar
Nästan hundra år tidigare växer Laura upp på den engelska landsbygden tillsammans med sin syster och sin far konstnären. Laura delar kynne och konstintresse med fadern, finns alltid vid hans sida och lever för hans gärning. Tills hon en dag står ensam och hennes obändiga strävan efter självständighet bryter fram.”
Två släktdramer
Berättelserna växlar mellan då- och nutid. Maria och Martin, som inte träffas så ofta i vanliga fall, har tid att reflektera över sina liv och sin barndom. Såret efter faderns försvinnande sitter kvar på olika sätt hos de bägge syskonen. Sökandet för dem till olika platser och gör att de kommer i kontakt med olika personer. Det blir en resa i faderns fotspår och de får en helt ny bild av honom.
Lever i skuggan av fadern
Laura och hennes syster växer upp med sin dominante far konstnären. Hela familjen anpassar sig till hans konstnärsjäl, på bekostnad av både makan och döttrarna. Det är dock inget som familjen reflekterar över, de lever ganska nöjda i hans skugga. När fadern dör förändrar livet för speciellt Laura. Hon bryter sig upp från gården där de bor och skapar sig en ny framtid i London.
”Laura satt på sitt rum i det mörka, tysta Kensingtonhuset. Hon försökte läsa, bläddrade i sina konstböcker och såg på sina anteckningar, men hon kunde inte arbeta. Varje ord, varje bild, var förknippade med fadern och deras gemensamma värld. Hon fylldes med en djup känsla av meningslöshet var gång hon öppnade böckerna. Vad skulle det tjäna till? Att anstränga sig och söka formuleringar, skärpa sitt seende, vässa tankarna – för vad? För vem? Det verkade så futtigt. Hon stirrade håglöst på sina egna nedskrivna ord, som ett år tidigare hade tyckts fulla av mening och möjligheter men som nu stod kala och döda på pappren. Ja, vad tjänade det till, när döden ändå skulle komma och svepa bort allt med sin ödeläggelse.”
Ur Målarens döttrar
Orden blir till målningar i Målarens döttrar
Två engagerande familjedramer som vävs samman i slutet. Det är underbart vacker skrivet, rent poetiskt. Orden blir till målningar, något vackert diffust, som reflekterar karaktärerna. Samtidigt förs berättelsen hela tiden framåt och man ser med spänning fram emot upplösningen.
Målarens döttrar är från 1997 och jag ser med glädje att Anna-Karin Palm har skrivit flera böcker sedan dess. Ska bli spännande att läsa något annat som hon skrivit. Tror dock att denna blir svårslagen!
Läs också
Bokblogginläggen Köttets tid, Harrys sång och Oktoberbarn.
