Del 2 Rytm

Rytmen i dikten

1. Radbrytning markerar en paus
2. Det gör också skiljetecken
3. Obetonade och betonade stavelser markerar rytmen
4. Liksom alliteration och assonans
5. Och versmått

Det hjälper inte hur bra metaforer du skrivit om inte din dikt är rytmisk. Läs dikten högt för dig själv och du förhoppningsvis hör om den flyter på utan störningar. Om något ord skorrar i ditt poetöra, ska det antingen ersättas med ett som passar bättre eller tas bort. Ibland kan inte ett ord strykas utan att en metafor, ett uttryck, en vers eller en hel dikt förlorar på det. Då är det dags att börja om, hitta nya sätt att formulera dig.

***

Diktens karaktäristiska uppställning med verser och korta strofer är ett
sätt att markera rytmen. Radbrytningarna är allt annat än slumpmässiga,
dom markerar en kort paus. Det gör också skiljetecken som komma, punkt,
frågetecken osv. Även stor bokstav innebär en paus lika lång som en
punkt. Många skriver dikter med versaler i början på varje rad, utan att
bry sig om att det är mitt i en mening. Oftast resulterar det i att rytmen
blir styltig och dikten svårläst.

Exempel på där stor bokstav fungerar

Jag säger allt som redan sagts av – de andra Jag är en epigon som upprepar – de andra
I bikt
I dikt I sikt

Ur dikten Utanförskap – paksröfnatU av Christina Dana

Mycket av rytmen och rimflätningen styrs av stavelser , deras placering
och betoning. För att göra det enkelt. En stavelse är detsamma som en
vokal. Det stämmer inte alltid, men det är överkurs.

Stavelser kan vara obetonade eller betonade. I dag och goddag är exempel
på ord med en obetonad och en betonad stavelse.

***

Bokstavsrim, allitteration, är ett vanligt sätt att få till rytmen i en dikt. Ett exempel ur min dikt Längtan :

minnet glöder i globen

***

Ljudrim, assonans , innebär att vokalen i två ord åtföljs av samma konsonant.
T ex bollen och trolla.