Maj 062013
 
+1
  

tjenobyl Tjernobyl

Han kunde känna saltet.

Vinden förde vågorna våldsamt mot klipporna på hans ö och han stod på den steniga stranden och stirrade på havet. Håret var kastat bakåt och stelnat av saltet och trots att det var mörkt var det gråaktigt av sältan. Ön var allt han hade, och huset och därute fanns bara han. Plagget han bar gick inte att beskriva, för han hade konstruerat det själv när han eldade upp det sista ur hans garderob. Men dräkten var lång, nästan vid hans bara, bleka fötter och den kastades i vinden runt honom och fick den att sluta sig kring hans magra kropp stundvis. Vågorna och vinden fick havet att verka stålgrått, han kunde se mörkret från där han stod. Fortsätt läsa

Apr 222013
 
+3
  

vantrumspionen Väntrumsspionen

Klick, klack lät det när hon kom i korridoren på sina höga klackar. Det både syntes och hördes på långt håll att hon var viktig. Det blågrå håret var lite uppsvängt nere vid topparna och fick henne att se lika pigg och alert ut som hennes klickande steg signalerade att hon var.

Runt henne flockades vitrockade tjänarinnor. De viftade henne med solfjädrar och kurrade och log åt hennes kommentarer.

– Så fint och rymligt ni har det här! Fortsätt läsa

Apr 192013
 
+2
  

tidsfordriv Dagarna fulla av tidsfördriv
Han gick den här vägen igen, en tidig förmiddag. Där skorna träffade gruset slog det upp dammoln som sedan lade sig. I den varma luften såg han svärmar av insekter och på avstånd på de gröna fälten såg han hästar. I diket växte det ogräs. Skogen ramade in vägen och fälten. Han stegade på, långbent och klädd i jeans. Svetten kylde hans ansikte. Det fanns några få moln på himlen men annars var den blå och solen sken i hans solbrända, unga ansikte. Han torkade svetten på sin bara underarm från pannan. Fortsätt läsa

Apr 122013
 
+1
  

provanstallningen Provanställningen

Under många år hade det varit smärtsamma intriger på högskolans infoavdelning. Till sist slutade den gamla kadern ”på egen begäran”. I stället anställdes det fem nya. Alla på prov.

Kent Arvidsson, 45 år, pressekreterare, kom på sin första arbetsdag strax före klockan åtta. Han hade äntligen fått sitt drömjobb, efter många års slit som ständigt tillfällig anställda journalist på olika tidningar.

– Hej, hälsade Gun käckt 8.30. Är du redan här! Välkommen!

Gun, 42 år, var sekreterare med stort S. Under många år höll hon självständigt i flera stora projekt för ett av Sveriges största bilföretag. Fortsätt läsa